Råmaterial |
Kort om ....
|
|
|
|
|
Albany Slip |
Från 1200°C glasyr i sig själv. Används
till många järnglasyrer, Temmoku - Oilspot. Ersättning. |
|
Aluminiumoxid |
Ökar motståndskraft mot repor och kemisk
påverkan i glasyrer.Matteringsmedel, (jmfr. Molochite/kaolinchamotte) .
|
|
Aluminiumhydroxid |
Ökar motståndskraft mot repor och kemisk
påverkan i glasyrer.Matteringsmedel, (jmfr. Molochite/kaolinchamotte)
Något mer finkornig än oxiden. |
|
Ball Clay |
Plastisk lera för massor, glasyrer. Ökad
halt används ofta i råglasyr. Flertalet varianter med framförallt olika
järnhalt/ färgpåverkan. |
|
Bariumkarbonat |
Flussmedel i små mängder eller för
matta-sidenmatta glasyrer i större mängd. Tillsammans med zinkoxid
kristallglasyrer i turkos - violett, GIFTIGT |
|
Benaska |
Fluss för glasyr och massa (Benporslin).
Används ofta i järnröda glasyrer. |
|
Bentonit
|
Superplastisk lera, används som ställmedel
i glasyr och tillsats i massor. |
|
Quest Bentonit Vit
|
Superplastisk lera, används som ställmedel
i glasyr och tillsats i massor. Speciell variant med extrem vithet,
ofta använd i porslinsmassor för att öka plasticiteten och behålla
vitheten. |
|
Borax *
|
Fluss i lägre temperaturer, vattenlösligt.
Ökar vidhäftning mellan skärv och glasyr. |
|
Dolomit
|
Matteringsmedel vid 10-15 % ger matta
glasyrer, mindre tillsats verkar flussande. Finns i Standard och Vit
med mindre järnhalt. |
|
Kalifältspat
|
Flussmedel för glasyrer och massor i högre
temperaturer (stengods). |
|
Kalciumfältspat
|
Se Kalifältspat men med tonvikt på Kalcium
istället för Kalium. |
|
Kaolin
|
Extremt vitbrännande lera med marknadens lägsta järnhalt, endast 0,5%. |
|
Kalkspat
|
Fluss för glasyr och massa. Ökar
vidhäftning mellan skärv och glasyr. Användes som krita. |
|
Kiselkarbid
|
För lokalreducerade glasyrer eller som
slipmedel. |
|
Krita
|
Fluss för glasyr och massa. |
|
Kvarts
|
Viktigaste glasbildaren. Höjer
smältpunkten. |
|
Lavamjöl
|
Användes i lera och glasyr eller engobe och
ger bruna/svarta prickar(spots, lavafläck) . |
|
Litiumkarbonat
|
Starkt flussmedel, höjer glansen i
glasyrer. GIFTIGT |
|
Magnesit
|
Ökar ytspänningen i glasyren. Krympglasyr.
Se även magnesiumkarbonat. |
|
Magnesiumkarbonat
|
Se ovan. Voluminös, superlätt kvalitet. |
|
Natronfältspat
|
Flussmedel för glasyrer och massor i högre
temperaturer. |
|
Nefelin Syenit
|
Flussmedel för glasyrer och massor i högre
temperaturer, används ofta för lägre stengodstemp 1180-1200. |
|
Soda, kalcinerad
|
Som flytmedel med vattenglas i gjutmassa.
Levererar natrium till t.ex. rakuglasyrer . |
|
Strontiumkarbonat
|
Motverkar borslöjor och nålstick i
glasyrer. Främjar glans och hårdhet, flussmedel över 1100 C . |
|
Talk
|
Användes i lera för ökad tålighet vid
snabba temperaturväxlingar. För opaka och matta glasyrer . |
|
Titandioxid
|
Användes t.ex. i kristallglasyrer eller
saltengober för kristallbildning (se rutil). |
|
Ulexit
|
Användes som ersättare för t.ex Gerstley
Borat eller Colemanit. Ofta i rakuglasyr. |
|
Wollastonit
|
Förbättrar utflytning och förhindrar
nålstick i glasyrer. Matteringsmedel med ökande halt. |
|
Zinkoxid
|
Flussmedel och underlättare för
kristallbildning i glasyrer.MILJÖFARLIGT
|
|
|
|
|
Färgande oxider
|
|
|
|
|
|
Ilmenit
|
Färgande oxid, järn-titanförening. Finns som
fin och grovmald. |
|
Järnkromat
|
Färgande oxid, järn-kromförening. Grå till
brun till svart. |
|
Järnhydroxid gul
|
Färgande oxid, ger gul till mörkbrun. |
|
Järnoxid röd synt.
|
Färgande oxid, ger gul till mörkbrun-svart. |
|
Järnoxid svart synt.
|
Färgande oxid, se ovan, något mörkare
infärgning. |
|
Koboltkarbonat *
|
Färgande oxid, ger ljus- till mörkblå. I
kombination med andra oxider riktigt svart.
GIFTIGT |
|
Koboltoxid
|
Se ovan, högre koboltinnehåll. GIFTIGT |
|
Kopparkarbonat
|
Färgande oxid, ger grönt eller vid
reduktion rött. Turkos vid hög alkalitet. GIFTIGT |
|
Kopparoxid
|
Se ovan, högre kopparinnehåll.GIFTIGT |
|
Kromoxid
|
Färgande oxid, ger grönt. I
tenn-kalciumglasyrer rosa nyanser. |
|
Mangan
|
Finns som oxid och karbonat. |
|
Manganspinell
|
Mindre hälsofarlig variant av ovanst.
|
|
Nickelkarbonat *
|
Färgande oxid, ger grön, grå, blå och röd i
zink-bariumglasyrer. GIFTIGT |
|
Rutil
|
Färgande oxid, titan-järnförening, se
titandioxid. Beigebrun oxidation, kan ge blå i reduktion. Finns i fin
och grov malning. |
|
Tennoxid
|
Färgande oxid,vitt, användes t.ex. i
majolikaglasyr. Ökar elasticiteten. |
|
Zirkonsilikat
|
Färgande oxid, användes som tennoxid för
vita täckande glasyrer . |
|
|
|
|
Frittor
|
|
|
|
|
|
Alkalizink
|
Transparenta, vita och effektglasyrer. |
|
Alkaliborsilikat
|
Matta, sidenmatta och krackelerande
glasyrer. |
|
Alkali
|
Ofta använd för kristallglasyrer tack vare
hög alkalitet och ytterst låg aluminiumhalt. Även lämplig för turkos
färgton med koppartillsats. |
|
Järn
|
Infärgning av transparenta glasyrer, ger
ett jämnare färgresultat än järnoxid. |
|
Kalciumborat *
|
Tillför bor och ersätter t.ex. Colemanit
men med mindre risk för slöjor och sprättning. Bra bas för egenblandade
lergodsglasyrer. |
|
Mangan
|
Infärgning av transparenta glasyrer, ger
ett jämnare färgresultat än oxid och karbonat. |
|
Zirkon
|
För vita täckande glasyrer. |
|
Raku
|
Högt natriuminnehåll och mycket låg
smältpunkt, därför lämplig som flussande bas för rakuglasyrer eller för
celadon och aventuringlasyrer. |
|
3110
|
Högalkalisk fritta, ofta använd i
kristallglasyrer.
Extremt låg aluminiumhalt.
|
|
3124
|
Borfritta, lämplig som bas för
lergodsglasyr. Blir en lergodsglasyr i sig själv.
|
|
3134
|
Borfritta, låg aluminiumhalt.
|
|
3195
|
Blandfritta. lämplig som bas för glasyr både ler/stengods.
|
|
|
|
|
* Säljs till yrkesregistrerade företag
|
|
|